Då var den här, sista dagen på Mallorca och vädret är bättre än någonsin!

Sitter nere i lobbyn och väntar på att rummet ska bli städat, när det väl är gjort är det bara att dra på sig cykelkläderna och rulla ut på den sista rundan för den här gången.

Tänkte göra en favorit i repris och rulla ner till Port Pollenca för en lunch, förra gången jag var där blev det en burrito till lunch. Ska bli spännande och se vad som lockar denna gång.

En kort sammanfattning av resan kan vara på sin plats:

100 = antalet timmar som flyget hade borta min cykelväska

16 av 21 = antalet cykeldagar av totalet antal dagar på Mallorca

57 = antalet träningstimmar

5 = antalet träningstimmar tillsammans med Jacob

7 = antalet dagar jag har/är varit förkyld

1.600 = antalet kilometer cyklat under denna resa

12.695 = antalet höjdmeter cyklade under resan

428.021 = antal hjärtslag under träningspassen

35.645 = antalet kalorier förbrända under träningspassen

Scott del mar

Ser redan fram emot nästa år på mallorca!

Det känns lite konstigt att ha sol två dagar på raken men så verkar det bli, t.o.m lördag och söndag verkar bli bra dagar här nere.

Gårdagens 11 milare var en höjdare, jobbig men väl värt det.
Det blev bara 2 kunder och jag som stack ut så det var precis som om ”kompisgänget” stack ut på en runda.
Det blåste nåt djävulskt igår och vi hade garanterat mot och kantvind 4/5 av turen runt men de bitar som vi verkligen hade medvind på uppvägde allt det jobbiga.

Idag blir det en kortare runda på 8 mil tillsammans med den gula gruppen igen, vi ska vi Sa Pobla och vassvägen till Petra för ett sista fika innan en del av kunderna åker hem

Jag kommer att åka tillbaka till Sverige redan imorgon (lördag) så denna tur blir nog den sista guidade turen för mig i år.
Ska försöka ta det lugnt imorgon och påbörja viloperioden så att förkylningen släpper någon gång.

Jag har en Spinningklass på tisdag som jag vill köra så det gäller att bli fort frisk, hur det nu ska gå till ?

Soliga hälsningar…

Hugaligen,

Jag har tydligen dragit ner en riktig liten jävul i halsen, då hals och lungor har en tuff tid just nu. tidigare var det benen som lar slutkörda, nu är det något annat. Det är alltid nått som ska strula *ler*

Idag är det strålande sol och jag ska ut med gul grupp på en 11 milare, efter att ha kört röd grupp så är gul grupp rena semestern. Jösses vad lugnt och skönt det är i de gula grupperna.
Solen skiner och det har den gjort så där varannan dag, i förgår rullade jag runt ner till hamnen i Pollenca och käkade lunch vid havet. Det var den första riktiga semesterdagen på den här resan. Riktigt skönt om det inte hade varit för halsen. I går var jag ute med Rodolfo och Stig med Gula gruppen på en 10 milare. Stig är en riktig trapper och hittar bra mellan småbyarna, själv så tog jag det lugnt i kön och bara myste på så gott det gick.

Idag har jag själv en gul grupp som jag ska dra runt på slätan och försöka åka igenom så få byar som möjligt så att vi kanhålla upp farten så gott det nu går.

Igårkväll regnade det kraftigt och när det slutade bildades världens vackraste regnbåge över medelhavet. Ojoj, det var bara att slå på filmmusiken till ”Det stora blå” och njuta av utsikten. Ibland kan det bara vara så bländande vackert med utsikt över medelhavet.

Nu börjar det faktiskt likna Mallorca som det borde vara, sol och nästan vindstilla.

ciao for now

Hallå,
Idag är jag ute ur leken…

I förgår kväll kände jag av att halsen kliade lite när jag och Jacob satt och surfade lite i hotellobbyn.
Inte underligt kanske när Jacob har hostat och snörvlat mest hela tiden han varit här nere men nu verkade dock några bakterier ha fastnat i min hals också.

Gårdagen blev en slitsam dag då det röda gänget stod samlade utanför Concord under blytunga moln och det hade regnat bara en timma innan vi skulle samlas för avfärd.
Som vanligt är det nya fräscha cyklister i den röda gruppen, den här gången ett gäng triatleter som var riktigt starka.
Mattias som cyklar som elit för CK HYMER var som vanligt där, en mycket trevlig och sympatisk ung man som är dragstark som en oxe. Han är min ”lieutenant” på de röda turerna då han är en man att lita på.

Halsen gjorde sig påmind även igår morse och det känndes extra motigt att motivera sig ut till den röda gruppen när kroppen inte riktigt är på topp.

Vi startade i alla fall ut mot Sa Pobla och backträningen genom byarna Buger, Campanet, Moscari, Selva, Biniamar, Lloseta och Binisalem där vi stannade för ett snabbfika. Det var slitigt att kämpa sig uppför alla branta korta stigningar då dessa byar ligger på toppen av höjder. Det brände rejält i lungorna.

När jag nu kollar på Polarprofilen för träningsrundan och zoomar in på en de hårda partierna så ser jag varför det var hårt… De tuffa partierna är ungefär 0,5-1,0 km där jag producerar 463 watt i snitt med ett maxwatttal på 536 watt.
hårt med andra ord, med eller utan ont i halsen.

Efter fika var det ”slätåkning” i kantvinden som gällde hela vägen hem till Sa Pobla. Inte mycket lättare det.

Nu sitter jag i soffan i baren med ont i halsen och surfar runt på diverse sidor, det skulle vara intressant att få reda på Tornado Toms watt under Paris-Roubaix som var igår. Satan vad han körde på bra.

Vädret idag är ungefär som igår, gråmulet och regnet hänger i luften…Suck vad jag börjar bli less på detta väder. JAG KRÄVER SOL!!!

Ha det gott i soffan idag, det ska jag i alla fall ha

Hej å hå,

Nu jäklar har man börjat köra ner röda gruppen, idag var det kraftig motvind växlat med kantvind och jag drev upp tempot i den röda gruppen.
Efter ett tag så började kunderna att visa trötthetstecken så jag tog ner tempot en aning då vi körde en kort runda på 9 mil idag och jag ville att alla skulle få sig en genomkörare.
Jag hade ett snitt på 200 watt de första 20 kilometerna, 200 watt motsvarar ungefär en halvtuff klättring uppför Soller passet (när jag tog det ”lugnt” uppför Sollerpasset för ett par dagar sedan snittade jag 221 watt och då körde jag bara på i slutet av klättringen). Rent wattmässigt så körde via alltså en stigning på 20 kilometer med en snittlutning på 5%  i början av turen, det kanske inte är så underligt att kundernas knän pekade rakt ut efter det ;o)

Vi tog oss i all fall till Montouri och fiket med de stora goda mackorna. Det var inte direkt någon värme idag och blåsten gjorde oss rejält kalla, speciellt när vi körde igenpm en regnskur på väg mot fiket.

På hemvägen blev det mer gemytligt då vinden låg oss i ryggen och vi susade fram efter Son Serra vägen i 50 km/h utan några problem.

Vi var hemma vi tre tiden vilket  var skönt och få ett par timmars ledighet innan guidemötet som börjar klockan 17.

Imorgon blir det röda gruppen igen…. Då ska vi köra kuperat första hälften och slätåkning på vägen tillbaka hem.
Det blir hårdkörning då vi ska försöka vara tillbaka innan 14 då Paris Roubaix sändningarna börjar på Europsport.

cioa for now,

Nu har jag varit med och bandagerat om fyra kunder som synat marken.

Det måste vara nått form av rekord och jag börjar bli ganska händig på att genomföra akutsjukvård med sårservetter, bandage och plåster.
Normalt finns jag tillhands för kunden inom mindre än en minut från det att de har kraschat och kan påbörja samtal och skadebedömning.
Det normala är uppskrapad höft och knä samt skärsår på fingrar och fotknölar, dvs allt som sticker ut och får kontakt med asfalten får sig en avrivning.
Den första vurpan var det allvarligaste med krossad armbåge och sprickor i ett revben!!!
Det var en ganska enkel vurpa där kunden körde på ett bakhjul och drattade i marken tydligen ganska hårt.

Jag och Stig examinerade skadorna och pratade med kunden för att utröna om han var vid sina sinnes fulla bruk. Allt verkade bara bra förutom skrap och skrubbsår så vi skickade hem honom då han insisterade på att få cykla hem för egen maskin.
Personalen här på Lifestyle skickade dock iväg honom till ett sjukhus för röntgen då hans armbåge hade svullnat upp rejält en timma efter det att han kommit tillbaka till hotellrummet. På sjukhuset blev ha röntgad och där upptäcktes en krossad armbåge och ett sprucket revben. Armbågen fick fixeras med ett par skuvar och tråda medans revbenet får läka ihop av sig själv.

De andra vurporna har varit av det mer klassiska snittet med ytliga skrubbsår och skärsår.

Det känns dock proffsigt att kunna erbjuda kunderna direkt omplåstring inom minuten efter vurpan!

Nåväl,  nog om vurpor, idag körde vi Valdemossa, Sollerpasset och sen hem med röda gruppen. Jag tror banne mig att jag kört rött i över en vecka nu. Fasiken, nu jäklar borde jag komma i form till säsongen i Sverige *ler*

Imorgon blir det Randa med röda gruppen, så då blir det att bomba på med den gruppen.

Eftersom det är så många nyanlända kunder så finns det alltid fräscha ben som vill köra hårt i rött så jag får verkligen själv köra på hårt, speciellt på vägen hem när de flesta kunderna börjar bli lite krokiga av all cykelkörning.

Ha det gott mina vänner, imorgon väntas regnskurar *hughaaaa*

När hotellpersonalen har format ett helgon i rödkol !?!?

Det är påsktider

GLAD PÅSK !!!

(kl: 09:49) en kvart kvar innan vi ska samlas utanför hotellet. En gråmulen och blåsig dag möter oss och det utlovas regn under hela dagen. Mitt värmebalsam som jag masserar in på benen fungerar helt utmärkt och jag kan varmt rekomendera det till alla frusna cyklister ute i landet.

Jag har köpt medium balm från Sportsbalm och det är tillräckligt starkt så att det värmer när man cyklar och benen kokar när man stannar upp så känsla är allt varm när man har smort på medium balm. Ska sätta det på prov idag igen i den röda gruppen, jag och Bengt ska dra runt gruppen här på ön och sikta in oss på att vara i Petra klockan 12.00 idag för sverigedagen!?!

Nu ska jag dra mig ner till lobbyn, cioa for now

(kl 16.00)

Då var men hemma på hotellrummet igen efter en hård dag ute i regnet och vinden.
Dagen började riktigt bra med spridda moln och bara enstaka skurar så solen kunde titta fram medans vi cyklade iväg via vassvägen ut mot Sa Pobla, Llubi, Sineu och slutligen Petra där vi anlände femton minuter före utsatt tid, alltså 11.45.
Mellan tolv och ett var hela torget fullt av svenskar vilket var en härlig upplevelse och få höra och se svenskar vart än man vände sig. Vi tog ett långfika på över timman i stålande väder med värmande sol hela tiden.

Efter den strålande inledningen begrundade jag och Bengt himlen och såg tunga blygrå moln runt hela ön så vi bestämde oss för att hålla oss i mitten av ön. Sagt och gjort vi snurrade runt ytterligare ett par mil innan molnen började hopa sig även i mitten på ön och det var dags att blås på hemmåt. Precis när vi satt igång och började cykla hem kom världens störtskur med stora tunga hårda vattendroppar som piskar ner på oss samtidigt som det skitiga vattnet sprutar upp på oss från den framförvarandes cyklistens bakhjul. Stenhårt från alla håll och kanter med andra ord då snittfarten för den sista milen var 37/km/h och wattsnittet för mig låg på 318 watt.
En värdig avslutning för den röda gruppen.

Så fort man kommer tillbaka till CPF är det bara att skölja av cykeln och tvätta av den med svamp och diskmedel så att den är skinandes ren inför morgondagen.

Efter det är det att fort komma upp på rummet och få i sig någonting som numera består av apelsinjuice, nötter, choklad och ett äpple. Lifestyle har köpt in ett gäng av dessa varor så vi har fått plocka ut en ranson så vi ska hålla oss på benen tills middagen klockan 18.

Sen är det att smita in på toaletten och börja ta av sig alla blöta och skitiga kläder och tvätta upp dom i badkaret innan man själv får sig en tvagning i duschen.

Det är inte solbränna det är vägsmuts

Sportbalm medium bränner som faaaan på benen när man duschar efteråt så man tro småpinnarna till ben ska brinna upp när man står i duschen. Samtidigt som benen bränner har jag lagt upp cykelskorna på tvättbänken och riktat in hårfönen ner på skorna så att dom hinner torka upp ordentligt innan morgonens tur. Det finns inget värre än att starta dagen med blöta skor.

På tal om skor så har jag beställt upp mig på ett par rikttigt fina DMT skor på Cyclecomponents. DMTs värsta sko med BOA spänne så skon väger bara 500 gram paret. Det ska bli spännande och se om skorna passar då jag beställde en storlek 42 till mig. Cyclecomponents hade fått för sig att göra en DMT drive så skorna var cirka 600 kronor billigare än listpris så det fanns inget tillfälle till tvekan då dom bara hade 3 par i storlek 42.

Ohhh lala, BLING !!!

Med andra ord har det varit en ganska schyst dag trots spöregn.
Ikväll är det välkomstmöte (igen) kunderna strömmar till som aldrig förr här nere vilket är skitkul!!!

Ha det gott mina vänner och hoppas solen skiner på er vartän ni är.

Äntligen lite tid över innan guidemötet som börjar klockan fem (om tjugo minuter)
Idag var vi upp på Cap Formentor och käkade öns dyraste macka och cola som gick på ungefär 8 euro.
Vägen till Cap Formentor är kass och har alltid varit kass och kommer förmodligen alltid att vara kass.
Men vägen upp är fantastiskt vacker med en dramatisk natur som inte riktigt gör sig rättvis taget med en mobilkamera.

Bortsett från det så var det en ok tur som började med vackert väder men slutade med regn och att min klunga som jag skulle dra hem från Port pollenca splittrades upp någonstans på vägen så jag fick bara med mig drygt hälften av alla kunder. När jag upptäckte det bad jag de som hängt på mig att köra själv den sista biten så att jag kunde vända om och börja leta upp de som hade hakat av. Inte tusan hittade jag dom inte, jag cyklade ungefär 7 kilometer tillbaka för att se om jag skulle möta dom på vägen men icke. Efter det vände jag tillbaka i regnet och dunkade på själv de sista par milen in till CPF (Can Picafort).
Skumt, jag måste försöka hitta tag på kunderna och fråga vad det var som hände, nog för att de orkade hänga på mig tyckte jag körde på nog så fort men jag lovar att jag inte körde snabbare än 30 km/h vilket inte alls är speciellt fort.

Igår var vi som jag skrev i förra inlägget på den lååånga bergsturen och det tur det för nu kommer det att vara dåligt väder i två ytterligare dagar innan det blir uppehåll.
Imorgon har någon driftig människa ordnat att alla svenska cyklister ska samlas på torget i Petra klockan 12 för någon form av manifestation, det ska bli intressant hur många som verkligen kommer att komma dit med tanke på att det kommer att regna hela dagen inorgon.

Scotten får kämpa hårt i detta väder och helkarbon zipp 303orna biter inte riktigt nog bra även fastän jag har skruvat dit DA 7800 bromsarna.
Jag får nog överväga ånyo att införskaffa aluminiumfälgar så man får lite bromsverkan när det är blött ute, som det är nu får man börja bromsa långt innan kurvan eller rondellen för att först torka upp fälgen med bromsningen för att sen få lite bromsverkan på fälgen. Det är nog så spännande när man susar nedför bergen och man märker att bromsarna inte tar som dom borde, men men man håller sig vaken i alla fall.

Det är skönt med en liten mellandag så man får en chans att återhämta sig men imorgon sätter vi igång igen i den röda gruppen, den här gången har jag med mig Bengt som är en gammal elitcyklist som är lite regnkänslig så han lämnade reservationer på den ambitiösa färdvägen jag föreslog idag på mötet. vi får helt enkelt se vart vi åker imorgon men till Petra klockan 12 ska vi alla fall.

Stig hade varit ute med en grupp till Sa Calobra idag och lyckats med konststycket att få tre punkteringar i sin grupp idag.
Lite segt att behöva fixa tre punkteringar på samma tur och i regn desutom, starkt jobbat av Stigge att reda ut den situationen.

Nu är det middag så jag får önska er alla en trevlig kväll i det förhoppningsvis vackar vädret hemmavid.

Den röda gruppen fick verkligen göra skäl för namnet idag !
163 kilometer på 6h13m med 2135 höjdmeter.
Vi åkta först via Tyskvägen upp till Valdemossa för att sen ta den fantastiska utförskörningen via Deia ner till Soller där vi stannade och fikade smörgås och dricka.
Sen var det dags för Puig Major, detta monster till klättring på cirka 14 kilometer och en snittlutning på 5,8 procent. Monster och monster om det hade varit en klättring i TdF hade den väl fått en kategori 2 stämpel på sig. Men på Mallis är det ett monster i alla fall.
Jag fick inga toppentider upp på stigningarna idag då jag var ensam guide i de röda gruppen som faktiskt var 10 personer stark idag.
Till följd av det måste jag cykla sist i gruppen för att hålla koll så att alla kommer upp utan missöden och med det skrivet ligger jag och myser på ungefär 80-83% av maxpulsen när jag klättrar uppför stigningarna. Det är rena semesterpulsen när man jämför att jag pressar upp pulsen bra mycket över 90% när jag kör full fart.

Nåväl, vi hade en samlad grupp idag så det var inte så stora tidsskillnader mellan den första och sista cyklisten uppe på toppen vilket är könt då allt går så mycket smidigare när man guidar. På tal om smidigt så har vi lärt oss hur man ställer in GPSen så att den gör som den är tillsagd att göra, dvs följa den planerade rutten. Nu funkar den riktigt bra och har varit till stor användning under färden idag då det är skönta att få bekräftat att man är på rätt väg när man cyklar och att GPSen pekar ut när man ska ta av i en rondell osv… Rikigt användbar liten sak. Jag har laddat in en Garmin karta på datorn så jag och Stigge sitter på kvällarna och plottar ut morgondagens färdväg och läser in den i GSPen så att den är redo att användas på morgonen efter. Det tar lite tid men ganska rogivande och man får en chans att analyser sin färd lite mer i detalj när man gör det.

Åter till dagens tur som har haft fantastiskt väder hela dagen, klarblå himmel med en stor sol som gassat ner på oss cyklister.
Efter Puig Major bär det av nerför i en rasande fart, jag tog det lugnt även här då jag låg sist och såg till att alla kom ner oskadda som det inte hände på denna nedfart. En av cyklisterna synade marken och fick ett otäckt djupt skrubbsår på vänster armbåg och ett mindre skrubbsår på höften. Som tur är har vi med oss en liten sjukvårdsväska där det finns sårsavetter, bandage och plåser så vi kan ta hand om patienterna omedelbart. Han var en kille med segt virke så han fullföljde turen utan att klaga, imponerande!
Sträckan efter Sa Calobra är riktigt jobb med oändliga små stigningar som tar musten ur benen som fick arbeta mer och mer ju längre tiden gick.Som guide förväntas det att man kan ta täten och bogsera hem alla trötta kunder så snabbt och smidigt som möjligt vilket jag fick göra idag. Min gode kund/hjälpguide och jag tog täten de sista milen och drog hem resten så fort som möjligt, likt förbaskat var vi inte hemma förrän kl 18. Så det blev 8 timmar ute på landsvägen idag, halt galet.

Nu råkade jag visst somna ett tag och vaknade upp alldeles nyss med ett ryck, jag är tydligen helt slut och avslutar denna postning med att säga, OVER and OUT nu går jag och sover !!!

Ha det gott,

ps,
Ni får se lite bilder om ett par dagar då jag har hunnit ladda upp dom till Internet